... alltså pensionär på riktigt. Helt förunderligt hur fort allt har gått. Vart har livet tagit vägen? Men som tur är det ju som någon klok tänkare sagt - Livet är som en pannkaksgräddning, det blir bara bättre och bättre, och kanske enklare och enklare ju längre man kommer i processen.
Nåväl, dagen firades med att goda vänner kom och gick i huset hela dagen och vi gjorde allt för att de inte skulle gå hungriga härifrån. Tack för att ni finns! Nu om ett par veckor är det Kjells tur att inträda i det 'gråa ståndet' även om han har för avsikt att stanna kvar på jobbet ett tag. Vi får väl se ... som är hans favvouttryck.
Vi fick även besök av 'barnen' från Åre, mycket kärt och roligt. Lilla Maja fick ett par ridbyxor av oss, gissa om hon var stolt, så stolt att hon nästan inte tog av dem ens på natten. Nu är hon dessutom kär! I en av sina kompisar på dagis - och enligt hennes utsago pirrar det i hela kroppen och det känns som om magen var full av HJÄRTAN. Underbart även om det der ett tag sedan just den känslan fanns ;0))).
Vardagen fyller jag just nu med trevliga luncher hos goda vänner, igår var det hos Kicki i hennes mysiga hem och idag bär det av till Gunnel L för att avnjuta hennes kokkonst. Hur har man hunnit jobba.
Vi hörs. Kram Gunnel
tisdag 20 november 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar