Julen Etapp II

Nu har vi avverkat 10 dagar tillsammans med 4 barnbarn och två föräldrar i huset. När de satt sej i bilen la vi oss i soffan och pustade ut - det har varit intensiva och innehållsrika dagar. Men underbart att få leva nära barnen dag och natt, vi gillar verkligen varandra och jag gläds åt att vi kan hålla den goda kontakten vid liv trots att det kan gå månader mellan våra träffar. Sammfattningsvis har det gått bra - Norén skymtade lite i dörren i går kväll men han smög sej ut bakvägen utan att lämna några större spår efter sej.
Förutom normal julsamvaro med mat, spel, 'främmen', kalas, matlagning och disk har halva familjen turats om och legat i 'vinterkräksjukan', farfar har fått besöka akuten en dag med en jätteuppsvullen fot (gikt). Det har alltså varit ett tämligen traditionellt svenskt julfirande. Nu är plånboken tom och tvättkorgen full.
För mej har det bästa med julen alltid varit julmusten och julkorten. Tänk så roligt det är att få julhälsningar från vänner som man inte hör av så ofta, i år gladdes jag särskilt åt en litet julpaket från en kurdisk flicka som vi hjälpt en del. Hon skickade en röd halsduk till mej och ett par strumpor till Kjell. En julklapp fylld med så mycket värme och kärlek.
Nu fortsätter vi vårt julfirande med att åka till Åre för att se nya familjemedlemmen Atlas (häst) och träffa våra små underbara flickor.
TACK FÖR I ÅR OCH HOPPAS ATT VI GÅR ETT GOTT OCH KÄRLEKSFULLT 2008 TILL MÖTES. Kram Gunnel

Julen Etapp I

Nu sitter jag här i ett ganska julpyntat hem, golven är nytvättade (efter en liten diskussion med maken om nödvändigheten) tomtarna är på plats, adventsstakens tre första ljus är tända, tre julbord är redan testade och vi väntar på BARNEN. I morgon kommer de. Två vuxna och fyra barn. Jag har gått i samtal hos maken för att hålla 'Norén' på avstånd, intalar mej att inte lägga mej i, inte ha synpunkter utan bara tindra med ögonen och vara en riktigt fin mamma och farmor. Vi får se hur jag lyckas, jag återkommer med rapport. Viljan finns verkligen.
Sen sist är gift med en pensionär. Han fyllde den 7;e och blev verkligen uppmärksammad, dels med en helsida i lokaltidningen där han fick 'credit' som den Jourhavande medmänniska som han verkligen är. Som den kärleksfulle man han är spillde han även över en del beröm på mej som jag gladeligen slickade i mej. Det är väl inte alla dagar i vårt 43-åringa liv tillsammans som varit rosenröda så därför blev jag särskilt glad för hans uppmärksamhet.
Filminspelningen som jag tidigare nämnt har nu gått av stapeln. I förra veckan var ett team om 22 personer i Glommersträsk och spelade in kortfilmen Pockerface med Zinat och Allan Svensson i huvudrollen. Kjell hade fått anställning som 'Goffare' (Goandfare) åt Strix Television så han var mitt i smeten en hel veckan. Mycket kul upplevelse för honom.
Inte nog med det - Anna-Lotta Larsson bjöd in oss på sin julkonsert tillsammans med Göran Fristorp - vi kände oss riktigt viktiga och betydelsfulla som hennes VIP-gäster.
Adventstiden som är min bästa tid är snart slut och nu nalkas julen som för de flesta andra är höjdpunkten. För mej är det en helg som jag lika gärna kan vara förutan, dels för att alla jular i mitt eget liv inte varit höjdardagar, dels för att jag vet att för många många är det årets jobbigaste tid. Här i stan finns det 'En jul för alla' och jag hade med glädje deltagit i den.., nu har jag ju förmånen att få hem delar av familjen och firar tillsammans med dem men har i stället bidragit med en säck julklappar. I går var vi dessutom hem till en ensam mamma som i år fått hit sina 4 barn (de harde inte setts på 5 år) med en korg julgottor som mina FIA-kompisar samlat ihop till dem. Den glädjen som de visade går inte att beskriva.
Min bästa julklapp är att min bor Lennart skall få komma hem från sjukhuset efter en jobbig operation och sjukhusvistelse och att han han snart skall få börja njuta av livet och inte bara drabbas av nya bakslag gång på gång.
Till sist GOD OCH KÄRLEKSFULL JUL TILL ER. Kram
Gunnel

Julstädning?

Idag far jag runt som ett 'härvelkors' och försöker få lite julstämning i huset. Vad är då jobbigast att plocka fram julen eller att plocka bort vardagen?. Just nu är mitt största problem vad jag skall göra med ALLT som inte är julsaker, alltså vardagen. Skåp och lådor i källare och på vinden är fulla med saker som jag ABSOLUT INTE KAN SKILJAS FRÅN. Alltså blir de kvar och värmer hyllorna så skönt. När dessutom affärerna lockar med massor med nya roliga spännande modesaker som svarta och vita julgransbollar, läckra stjärnor i nya färger, silversprayade kvistar m m ja, då får en del av mitt gamla julpynt samsas med vardagen där nere i källaren. Och det blir bara mer och mer och mer att förvalta. Stackars mina barn som skall ta hand om allt en gång!
Ja själva städningen det tar jag med 'kusende ro', jag vill hellre ha ett hem som lever än en möbleutställning där man nästan längtar efter blå plastsockar att trä på fötterna så att man inte skall sätta några små spår efter sej. Det finns såna hem - jag vet.
Ikväll när allt förhoppningsvis är klart, när jag sprungit runt trappa upp och trappa ner med alla mina lampor osv, så tänder vi bågarna i fönstren, kokar lite glögg och adventsmyser.
Gör detsamma! Kram från Gunnel

Att inte bry sej ..

.. ja, det är inte lätt, särskilt inte när det gäller ens barn och barnbarn då finns ju alltid tankarna och funderingarna där. Lars tycker att jag oroar mej för mycket, så nu skall jag SLUTA. Men tänk hur skulle det vara om man inte heller brydde sej, då vore man ju också en konstig mamma. Ja, ja. Jag får väl försöka hitta något mellanläge - hur nu det skall gå till.
Måndagsmorgonen i Skellefteå är helt underbar, det har snöat under natten och den ligger kvar som kristaller på träden, ett riktigt riktigt fint julkort. I veckan får jag börjar plocka fram julgardiner (förlegat?) stjärnor, mina änglar och ljusstakar. Visst var det i förra veckan jag plockade bort dem - så känns det verkligen. Den här julen har jag barnens besök att se fram emot och då känns pyntandet och pysslandet särskilt värdefullt. Igår var det kakbak och idag kommer jag säkert att göra nåt annat onyttigt att fylla frysen med.
Trevlig vecka önskar JAG.

NU är jag det ....

... alltså pensionär på riktigt. Helt förunderligt hur fort allt har gått. Vart har livet tagit vägen? Men som tur är det ju som någon klok tänkare sagt - Livet är som en pannkaksgräddning, det blir bara bättre och bättre, och kanske enklare och enklare ju längre man kommer i processen.
Nåväl, dagen firades med att goda vänner kom och gick i huset hela dagen och vi gjorde allt för att de inte skulle gå hungriga härifrån. Tack för att ni finns! Nu om ett par veckor är det Kjells tur att inträda i det 'gråa ståndet' även om han har för avsikt att stanna kvar på jobbet ett tag. Vi får väl se ... som är hans favvouttryck.
Vi fick även besök av 'barnen' från Åre, mycket kärt och roligt. Lilla Maja fick ett par ridbyxor av oss, gissa om hon var stolt, så stolt att hon nästan inte tog av dem ens på natten. Nu är hon dessutom kär! I en av sina kompisar på dagis - och enligt hennes utsago pirrar det i hela kroppen och det känns som om magen var full av HJÄRTAN. Underbart även om det der ett tag sedan just den känslan fanns ;0))).
Vardagen fyller jag just nu med trevliga luncher hos goda vänner, igår var det hos Kicki i hennes mysiga hem och idag bär det av till Gunnel L för att avnjuta hennes kokkonst. Hur har man hunnit jobba.
Vi hörs. Kram Gunnel

En riktigt trevlig dag

Så var gårdagen. Den började med att författaren Denise Karabuda och Producenten Renee Axö från Strix TV kom hit för att 'reka' inför inspelningen av kortfilmen Pokerface. Vi tog först en tur upp till Ullbergs för att kolla in Håkans hus. De blev förälskade direkt och konstaterade att allt de sökte fanns där. Men säj den lycka osv... Det visade sej att Filmpol i Norr som är delfinansiär krävde att filmen skulle spelas in i Norrbotten och Håkans hus ligger i Västerbotten. Nu började jakten på ett nytt hus. Och vi fick ganska snart napp. Genom kontakter hittade vi ett hus där en 'gamgosse' bott hela sitt liv fram till sin död 1999. Där fanns allt som behövdes förutom en hel del skrot och smuts. Men de bestämde sej så nu blir det filminspelning i december. Vi - Kjell och jag har fått var sin liten liten roll. Våra gäster var 'grymt' imponerade av all vänlighet och samarbetsvilja som de mötte. Kul och bra reklam för trakten.
Dagen avslutades med att vi lämnade dem i Luleå för vidare förhandlingar och själva blev vi bjudna på en underbar sallad hos familjen Fjällström hemma i stan.
Vi gör allt för att förgylla vår dag. Häng på!

Förlorare

Jag har en underlig förmåga att alltid befinna mej i gränslandet när det blir förändringar i samhället. När reformen 'Vård av sjukt barn' kom, gällde den för barn födda efter 1969 alltså inte mina barn och så har det fortsatt. Och nu när jag skall bli pensionär så har den nya regeringen bestämt att beräkningsunderlaget för de som haft sjukpension skall sänkas från 93 till 80 %. Nu har oppositionen gått emot och förhandlat sej till en återställare till den gamla beräkningen - men den skall gälla från 2008 eller 2009 alltså inte för Kjell och mej som blir pensionärer 2007. Schiiiiit! Men snart skalll det väl vända - tror att jag skall köpa mej en Trisslott i morgon. Tills dess
Godnatt

Saknad

Igår la sej saknaden efter mamma sej som ett blött täcke över mej. Vi var på besök i Arvidsjaur och när jag gick runt på Konsum kunde jag nästan se henne mellan hyllorna och höra hur hon ville att vi skulle 'köpa nåt gott' med oss hem till henne. Trots att det gått drygt ett år sedan hon lämnade oss har tomheten inte kännts så stark som just i går. Minnena från den trista sista tiden har bleknat och nu minns jag bara den humoristiska roliga mamman som man kunde anförtro sej till och som alltid hade ett tröstens ord till övers. Vi tände ett ljus på graven och satt tysta i bilen på väg hem.
En annan saknad var att stänga stugan i Ullbergsträsk för vintern, det känns trist varje höst när den dagen kommer. I år förgyllde jag den med att arrangera och fotografera årets julkort. De blev riktigt bra. Vänta och se.
Den tredje saknaden kom när jag surfade runt på nätet och bland mina favoriter hittade Hammarbys Pojklags bilder. Där bland pojkar födda 00 hittade jag flera bilder av Albin, dels som lagbild och dels bilder från matcher. Jag längtar så mycket efter honomoch önskar att vi skulle ha kontakt lite oftare.
Jag jobbar på att bygga ut min blogg med bilder, än så länge förstår jag ingenting men det kanske blir när jag sitter uppe och grunnar någon natt.
Ha det!

Hjälp ....

... jag har precis skapat en blogg och inte vet jag hur det fungerar.

Varför skall en (snart) 65 årig tant in i cybervärlden? Ja den frågan ställer jag mej plötsligt.

Men är man nyfiken så är man, jag har ju även skapat mej en profil i Facebook och håller precis på att lära mej alla finesser där. Ja, ja, jag får väl ge mej lite tid och försöka klura ut alla finesser så kanske jag också kommer på några klokord att förmedla.

Godnatt och choklad som vi säjer i vår familj ;)